chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - Eiropas Pieaugušo izglītības e-platforma

Emuārs

Språkkafé - vilken succé!

30/03/2016
Helena Wallinder
Valoda: SV

Folkbiblioteket som en mötesplats och inte som en bokdepå

Folkbiblioteken har av tradition en viktig folkbildande roll. Den rollen har de också i dag, även om vi inte säger folk- utan kanske stads- eller kommunbibliotek.

Dagens svenska folkbibliotek är en möteplats. Visst kommer man fortfarande dit för att låna böcker eller för att läsa tidskrifter. Men inte bara det, biblioteken lockar med mycket mer. Ett exempel är språkkaféerna.

Över 100 000 träffar för begreppet ”språkkafe” på Google

Företeelsen språkkafe är inte alls ny och inte heller unikt svenskt. Språkkafeer finns på många ställen och i ett oändligt antal variationer. Mest vanligt i Sverige verkar det vara att kommuner organiserar kaféerna, ofta i samarbete med exempelvis studieförbund, kyrka och föreningsliv. Biblioteken med sin öppna atmosfär är en välkomnande miljö dit man gärna förlägger verksamheten. Här ges några exempel på hur det kan se ut:

Biblioteken i Norrköping: Språkkafé i Norrköping

Språkcafé
Kom och träna svenska i vårt språkcafé.
Onsdagar och torsdagar kl. 15.00–16.30.
Läsesalen 1 tr. Ingen föranmälan eller kostnad.

Låna en svensk
Nu kan du med lånekort låna en svensk för en pratstund.
Bokas i informationsdisken 1 tr.

Svenska med baby
Träna svenska, sjung, lek och fika tillsammans med andra familjer.
För små barn och deras vuxna.
Torsdagar kl. 10.30, Bokskogen.Ingen föranmälan eller kostnad.

Stor variation

Andra initiativ är kreativt språkcafé i Västervik. Tanken är att kvinnor ska kunna träffas och arbeta med handarbeten samtidigt som man lär sig det svenska språket. Länk till artikel om verksamheten: Språkkafé för kvinnor i Västervik

Språkkaféer anordnas även för vissa yrkesgrupper. Sveriges yngre läkares förening, Sylf, anordnar språkkafé för utlandsutbildade läkare. Länk till artikel: Sylfs första språkkafé

Målgruppen för språkkaféerna kan också vara studenter, som på Stockholms universitet där man anordnar tillfällen på många språk, inklusive teckenspråk (svenska) och körsång på olika språk. Länk till Stockholms universitets språkkafeer: Språkkafé på Stockholms universitet

Andra exempel på att statliga institutioner anordnar språkkaféer är Museerna, som här Historiska museet i Stockholm: Historiska museets språkkafé.

 

Samtalsledare

Ett språkkafé är en planerad verksamhet, lett av en samtalsledare. Så här formulerar sig exempelvis Historiska museet när de bjuder in till det:

Vill du vara med och stötta personer som lär sig svenska? Tillsammans med föreningen Internationella bekantskaper driver Historiska Språkkafé varje onsdag kl. 18. Där kan du som har svenska som modersmål bli medpratare och träffa nya bekantskaper över en fika.

Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm som samarbetar med Stadsbiblioteket i Stockholm efterlyser också samtalsledare: Studieförbundet Vuxenskolan, volontär

Vi söker volontärer! Kan du tänka dig att bli volontär och leda något av våra språkcaféer? Din roll som språkcaféledare innebär bland annat att komma med förslag på samtalsämnen, att se till att ordet fördelas jämnt och att skapa ett bra samtalsklimat.

Vi behöver språkcaféledare som regelbundet vill leda ett språkcafé på egen hand eller tillsammans med någon. Grupperna träffas en gång per vecka. Vi behöver också dig som kan ställa upp som vikarie vid enstaka tillfällen.

Låna en svensk

Inte bara Norrköping i exemplet ovan ”lånar ut” en svensk. Falun, Söderhamn, Tjörn, Vetlanda och Helsingborg är några kommuner där man provar denna dialogvariant på språkkafé.

Vägen till att göra sig hemmastad och att kunna använda sina kompetenser fullt ut i sin nya miljö går onekligen via språket. I Sverige har vi en väl utbyggd formell vuxenutbildning. Där erbjuder vi på kommunnivå svenska för invandrare, sfi. Och dessutom ser vi i det svenska samhället otaliga exempel på goda miljöer för icke- formellt och informellt språklärande, vilket alltså språkkafeerna är ett gott exempel på.

När lånade du senast ut dig på biblioteket?

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn
Refresh comments Enable auto refresh

Tiek rādīts 1. - 2. no 2
  • Lietotāja Anders Åström attēls

    Idén är fantastisk och ett hjälpmedel, både språkligt och socialt. Språkkaféer har förekommit i många år och det som är förvånande är att det inte etablerats i alla kommuner utifrån uppmaning eller kanske t o m påbud från SKL, det gemensamma organet för kommuner och landsting i Sverige. Just nu verkar det vara mycket ideellt arbete bakom språkkaféerna, vilket innebär att när de ideella krafterna tryter av olika orsaker, så försvinner denna samvaro. Biblioteken är numera mer av samlingsplats för intellektuell samvaro utöver boklig bildning, så ett bokkafé är ett av flera hjälpmedel för inlärning av språk samtidigt som det fungerar som en yta för social samvaro.

  • Lietotāja Kerstin Hagblom attēls

    Tack Anders!

    Har du något gott exempel som du kan bidra med? Hur gör man i den kommun där du arbetar? Det finns många goda krafter som behöver visas upp som lärande exempel!