chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - Eiropas Pieaugušo izglītības e-platforma

Emuārs

Vem kan lära min mormor WhatsApp?

05/05/2020
Sabrina Somersaari
Valoda: SV
Document available also in: FI EN MT ES PL HU

Bild: Canva

Det globala utbrottet av coronaviruset har avslöjat hur sårbar den äldre generationen kan vara i en värld som ständigt digitaliseras. Under självisolering är kompetenser inom digitala färdigheter också en ingång till många andra former av inlärning.

Häromkvällen pratade jag i telefon med min mormor som är nästan 90 år gammal.

Liksom många äldre människor runtom i världen är hon för närvarande i karantän på grund av de sociala avståndsåtgärder som den finska regeringen vidtar i kampen mot coronaviruset. Hon klarar sig bra, men saknar mycket de vanliga besöken från sina barn och barnbarn, liksom workshopen för stickning som hålls varje vecka och att gå till biblioteket.

Jag tänkte att det skulle vara en bra idé att presentera min mormor för den videosamtalsapp som jag regelbundet använder för att chatta med vänner. Jag ville också dela med mig av några digitala biblioteksresurser.

Det här gick inte så bra.
 

"Jag visste inte hur jag skulle översätta mina instruktioner till ett språk som min mormor kunde förstå."

När jag försökte förklara hur man använder WhatsApp för min mormor – som bara gick med på att skaffa en mobiltelefon efter att min morfar hade gått bort förra året – jag blev smärtsamt medveten om hur illa utrustad jag var att vägleda henne i något som helst digitalt.

Vi hittade ingen gemensam grund, och jag visste inte hur jag skulle översätta mina instruktioner till ett språk som min mormor kunde förstå. Jag blev inte frustrerad av hennes motvilja, utan av min egen.

Jag är ingen vuxenutbildare, men jag undrar hur många som trots sin expertis inom andra områden står inför liknande problem som jag?

I DEN SNABBT FÖRÅLDRADE OCH FÖRÄNDERINGA VÄRLDEN behöver vi livslång utbildning för alla åldrar. För att återspegla detta kallas vårt första temanummer för 2020 Vuxenutbildning och Mogna Studerande.

Livslångt lärande är viktigt för att hålla människor kvar i yrkesverksamheten längre och att förbereda dem för de oundvikliga förändringar som sker i arbetslivet. Men det är viktigt att komma ihåg, såsom föreläsaren Anita Malinen betonar, att pensionering inte bör innebära att man drar sig undan från inlärning. Lärande handlar också om allmänt välbefinnande, aktivt medborgarskap, en känsla av syfte och att hålla kontakten med andra – och detta gäller särskilt för äldre medborgare.

Mot bakgrund av detta ville vi undersöka mogen inlärning ur olika perspektiv. I det här numret får du besöka ett flyktingläger där socialarbetare som redan arbetat ett tag lär sig nya färdigheter för att klara av sitt stressiga arbete. Vi undersöker också hur det känns att som vuxen lära sig språket i sitt nya hemland och hur äldre och migranter kan stödja varandras inlärning genom volontärarbete.

"Många äldre människor är praktiskt taget fångar i sina egna hem, och lärande skulle kunna erbjuda dem ett välbehövligt verktyg för att förbli aktiva och bekämpa ensamhet."

De flesta av svaren handlar dock om seniorernas digitala kompetens – och mer specifikt bristen på sådan. Äldre internetanvändares dåliga mediekunskaper kan till exempel bidra till att falska nyheter sprids.

Ännu viktigare är att eftersom användningen av digitala verktyg i allt högre grad är normen i samhället, leder oförmågan att göra detta till en större risk för social utslagning.

Det globala utbrottet av coronaviruset har ytterligare avslöjat hur sårbar den äldre generationen kan vara i en värld som ständigt digitaliseras. Många äldre människor är praktiskt taget fångar i sina egna hem, och lärande skulle kunna erbjuda dem ett välbehövligt verktyg för att förbli aktiva och bekämpa ensamhet.

Men eftersom allt fler nödvändiga tjänster läggs upp online och distansutbildning uppmuntras, vad händer med de som inte kan navigera i den digitala världen?

SOM PIRKKO RUUSKANEN-PARRUKOSKI SÅ TRÄFFANDE SKRIVER, behöver vi digital utbildning med pedagogik som grund för att underlätta vardagen, och vi behöver det snarast. Eftersom traditionell närundervisning inte är möjlig just nu är inlärning av digitala färdigheter också ingången till många andra former av inlärning.

Som tur är har vi redan exempel på innovativa digitala utbildningsinitiativ som är särskilt inriktade på mer mogna studerande. I Mettmann, Tyskland, har äldre lärt sig att använda onlinemedier genom att utveckla en app som hjälper andra äldre att ta sig runt i stan utan hinder. Som en del av det finska Netikäs-projektet använder en grupp äldre Skype för att möta och diskutera mediekompetens.

Den nuvarande krisen har redan rubbat många liv och kommer att få betydande, långvariga konsekvenser.

En sak som är säker är att vi alla behöver varandra för att anpassa oss till oväntade omständigheter. Yngre människor kan lära sig av den äldre generationen lika mycket som tvärtom. För att göra detta möjligt, kanske är det dags att investera i mer tillgängliga vägar för studerande i alla åldrar?
 

 

Författaren Heini Huhtinen är chefredaktör för ELM Magazine. Publikationen har publicerats på engelska 1.4.2020 i ELM Magazine

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn
Refresh comments Enable auto refresh

Tiek rādīts 1. - 3. no 3
  • Lietotāja Dóra Czirfusz attēls
    AgeUK's initiative is also very interesting on this topic, with several informative materials and courses to help seniors gain digital confidence. Topics are about how to stay safe online or how to contact others, and there is also a great glossary with the most frequently used digital expressions: https://www.ageuk.org.uk/information-advice/work-learning/technology-int...
  • Lietotāja Izabela Kulej attēls
    Niesamowite, że ludzie poradzili sobie z tak szybkim rozwojem technologii, bo tak było w pewnym momencie trzeba było opanować wiele nowych ,,języków'', które już niby znaliśmy ale widocznie nie za dobrze. Poradzić musieli sobie i Ci młodsi i Ci starsi. To dowód na to, że człowiek może uczyć się całe życie. Wielu starszych ludzi z nudy uczyło się tej całej technologii, ale też dlatego bo chcieli być nadal aktywni, chcieli wiedzieć co się dzieje i nie chcieli czuć się samotni, bo tak ważne w tych czasach jest to by zostali w domu i dbali o siebie. Młodsze pokolenie miało za zadanie nauczyć ich tego co najważniejsze, by potrafili kontaktować się z innymi gdy czegoś potrzebują, by być wśród ludzi poprzez media społeczne, skoro nie da się z nimi normalnie spotkać. Wydaje mi się, że należało im się to od młodszego pokolenia za to choćby, że nauczyli nas do czego służy łyżka albo jak się wiąże buty.
  • Lietotāja Malgorzata Dybala attēls
    Teraz świat (niezależnie od tego, czy to dobrze czy źle) opiera się na komunikacji online. I tego powinni uczyć się starsi, nie tylko w czasach COVID-19. Trudno się z tym pogodzić, że wnuki chętniej porozmawiają z dziadkami poprzez komunikator niż wpadną z wizytą, ale może to być też punkt zwrotny w wielu relacjach. Może różne pokolenia dzięki sieci zobaczą, że mają wspólne zainteresowania? Spotkania online w grupie facebookowej zmienią się w takie na żywo? A sam internet, narzędzia czy aplikacje okażą się nie takie straszne...