chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Piattaforma elettronica per l'apprendimento degli adulti in Europa

 
 

Blog

Hur kan vi jobba med hållbarhetsmålen?

24/11/2019
di Anna HANSEN
Lingua: SV

Just nu är de globala hållbarhetsmålen mycket omdiskuterade och det finns en stor medvetenhet om behovet av att lyfta fram dem och arbeta med dem på olika sätt. Museer är väl anpassade för att kunna kommunicera och erbjuda lärande kring dessa, eftersom de är vana att översätta stora komplicerade processer till hanterbara och handfasta element. Det är svårt att arbeta med alla hållbarhetsmålen samtidigt, även om de går in i varandra och överlappar.

Vid en konferens arrangerad av Network of European Museum Organisations (NEMO) i Estland i början av november 2019 talade bland annat Joao Delgado från Generaldirektoratet för ungdomar, sport och kultur vid EU-kommissionen. Han framförde att museer är väldigt viktiga arenor för att kommunicera mänskliga rättigheter och för att säga ifrån och att ta ställning om något i samhället är fel, så som våld, diskriminering eller hot. Museer är också organisationer som folk litar på som därmed kan komma med en mer nyanserad bild av samhället om politiken kommer med information som leder fel. Han lade således stort ansvar på, och satte stort hopp till, museer som organisationer som bör ta ställning och vara aktiva samhällsaktörer. Att museer inte är neutrala och att de bör ta ställning är något som det talats mycket om inom museisektorn de senaste åren, där många inlägg på konferenser de senaste åren handlat om ”taking risks”, ”be more pirate” eller ”courageous museums”. Den allt mer aktiva rollen museer tar omdefinierar till viss del vad ett museum är, även om kärnan förblir att utifrån gedigen kunskap och samlingar arbeta med lärande, kunskapsdelning och debatt i vid bemärkelse.

NEMO:s konferens gav också exempel på flera museer som fungerade som aktivister eller som tog tydlig ställning i någon fråga, vilket relaterades till olika hållbarhetsmål för att visa på den bredd med vilken museer knyter an till dessa. Ett exempel är museet för hemlöshet i London som tillsammans med andra organisationer ockuperade en tom byggnad och skaffade fram mat för att hemlösa skulle ha någonstans att ta vägen under några kalla vinterdagar, och som därmed anknöt till första målet om att utrota fattigdom, men också till mål elva om inkluderande städer.

Regionmuseet i Skåne redovisade ett ställningstagande mot våld i nära relationer genom att de genomfört en manifestation, flera föredrag, självförsvarskurs med mera på detta tema, vilket hade med mål fem om jämställdhet att göra. Ett tredje exempel är projektet Generation of liberty som genomförts av Museum of West Bohemia. Det tar utgångspunkt i kommunisttiden och diskuterar vad frihet är, censur och det ansvar som kommer med frihet, vilket har att göra med mål sexton om inkluderande och rättvisa samhällsinstitutioner. Det finns många exempel på hur museer tar upp viktiga och svåra samhällsfrågor för att sprida kunskapen och medvetenheten om dessa och många av de frågorna kan knytas till de globala hållbarhetsmålen. På det viset är det bra med den uppmärksamhet målen fått, eftersom de ger en struktur för museer och andra lärandeinstitutioner att uttrycka sig och få ett större genomslag i samhället och politiskt genom att använda ett språk och terminologi som är gångbar inom flera olika samhällsområden.

Museer, och många andra lärandeorganisationer, har stora möjligheter att göra insatser kring hållbarhetsmålen på olika sätt. Naturligtvis genom regelrätta lärandeprogram och pedagogisk verksamhet, men också genom utställningar, kurser, föredrag, manifestationer, skaparverkstad, uppmaningar till deltagande, att öppna upp sina lokaler för olika aktivister och att på andra sätt ta upp och belysa frågor och dokumentera dem för framtiden. En viktig insats många museer gör, är att visa på vilket sätt man i det lokala kan arbeta med dessa globala utmaningar. Det skapar en förståelse och medvetenhet kring dessa viktiga frågor och därmed ett lärande i vidare bemärkelse. Om alla hjälps åt med små saker på lokal nivå, i sin egen vardag eller närmiljö, blir den sammanlagda effekten stor.

Christina Haak, biträdande direktör för Berlins statliga museer, påpekade under NEMO:s konferens att det är viktigt att skapa dialog och diskussioner med besökarna och inte komma med pekpinnar och påbud. Jag tror att genom att föra dialog, att lyssna på olika perspektiv och idéer, och fokusera på vad vi alla kan hjälpas åt med att göra i det lilla, så kommer vi tillsammans att göra skillnad!

Anna Hansen är museichef för Regionmuseet i Skåne. Anna är historiker och lärare med lång erfarenhet av att arbeta med informellt och icke-formellt lärande på museer och arkiv. Hon har ett stort intresse för hur man kan nyttja informellt lärande genom kulturarvet för att nå olika målgrupper och vilka vidare effekter man kan uppnå genom att erbjuda lärande, så som bättre hälsa, motivation att komma vidare i livet, ökad livskvalitet och mycket annat.

Läs även andra bloggar av Anna på EPALE;
Uppmuntra kreativitet genom Makerspace
Känslor för fördjupat lärande
Samverkan kring forskning - varför är det svårt?

Social interaktion på museer

Vad vet vi om besökarna?

 

 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn