chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Elektroniczna platforma na rzecz uczenia się dorosłych w Europie

 
 

Newsroom

Utredning i Finland: Asylsökandes utbildningsbakgrund, arbetserfarenhet och studieberedskap kartlades

22/03/2016
Tungumál: SV
Document available also in: FI

I fråga om utbildningsbakgrund utredde man de asylsökandes grundläggande utbildning, gymnasie- och yrkesstudier samt högskoleutbildning. Den största delen (69 procent) har gått i grundskola 7-9 år. Ca hälften har gymnasiestudier i bagaget. 14 procent har yrkesstudier bakom sig. Att det är så få som har deltagit i yrkesstudier kan bero på att man i ursprungslandet lär sig konkreta, praktiska yrken genom att fysiskt utföra dem, inte nödvändigtvis genom yrkesutbildning. De vanligaste yrkesstudierna var inom byggnads- och industribranschen. 27 procent hade högskolestudier bakom sig och 16 procent meddelade att man avlagt examen, oftast kandidatexamen. Sju procent saknade helt utbildning.

- En lyckad integrering och sysselsättning kan vara svaret på Finlands försörjningskvotsutmaning och problemet med att kompetens och arbetsmarknad inte alltid möts. Den här utredningen fungerar som en bra grund för att förbättra vårt integreringssystem. Vid undervisnings- och kulturministeriet har vi redan startat en utvärdering om ändringsbehoven inom hela utbildningssystemet, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Av kartläggningen framgick att det bland de asylsökande fanns ett brett spektrum av kompetens. 90 procent hade tidigare arbetserfarenhet, många inom flera områden. Mest arbetserfarenhet har man samlat på sig inom byggnads- och transportbranschen. 27 procent hade arbetat som byggarbetare, byggnadsmålare, byggnadsingenjörer och andra yrken inom byggnadsbranschen. 21 procent hade arbetat som taxi-, buss- och lastbilschaufförer samt med andra uppgifter inom transportbranschen. Övriga yrkesområden där flera arbetat var handels-, restaurang-, hotell- och matberedningsbranschen samt kultur-, kommunikations-, konst- och handarbetsbranschen. 19 procent av de asylsökande har varit företagare.

I utredningen kartlades även läs- och skrivfärdigheter på modelsmålet och skolspråket. Den största delen kan läsa och skriva på antingen någotdera språket eller på bägge. Endast 7 procent kan inte läsa och skriva alls. Förutom läs- och skrivkunskaper kartlades den tekniska läs- och skrivfärdigheten. Den här informationen behövs för planeringen av olika utbildningsvägar. Den största delen (73 procent) behöver olika grader av övning i att läsa och/eller skriva det latinska alfabetet. För majoriteten räcker det ändå troligen med en kortare utbildning som stöder läs- och skrivfärdigheten. Siffrorna är riktgivande, eftersom de asylsökande då kartläggningen gjordes hade vistats i Finland endast en kort tid och situationen kan vara en annan då de vistats i landet en längre tid och personen vänjer sig vid att höra och se finska i skrift.

Kartläggningen visar att processerna som gäller att erkänna kompetens kan bli snabbare. Kompetenskartläggningen kunde man framöver förverkliga t.ex. i samband med en orienterande period i mottagningscentren. Informationen skulle enligt förslaget samlas av myndigheterna redan i mottagningscentren.

- Invandrares vägar till utbildning och arbetsliv är för långa för tillfället. De innehåller tomgång, överlappningar och ibland också oändamålsenliga studier. Invandrare har handletts till den utbildning som finns till buds, snarare än enligt de individuella behoven och den redan införskaffade kompetensen, säger minister Grahn-Laasonen.

Man betonar även utvecklandet av integreringsutbildningen. Utbildningen borde i högre grad förverkligas i samarbete med arbetslivet så att man vid sidan av klassundervisningen regelbundet ordnar perioder i arbetslivet och/eller yrkesstudier. Man bör garantera att det finns tillräckligt med resurser för handledning. Man bör främja möten mellan invandrare och urbefolkning. Man borde i mottagningscentren ordna undervisning i läs- och skrivfärdigheter samt utbildning som stärker studieberedskapen.

Man borde ordna mer yrkesinriktad integreringsutbildning och granska språkkunskapskraven på nytt. Man borde enligt behov ordna mer utbildning som förbereder för högskoleutbildning. Unga som saknar grundskoleutbildning borde ges en chans att gå ut grundskolan. Man bör sörja för att de som går direkt ut i arbetslivet från mottagningscentren integreras och stöda arbetsgemenskapen i att möta arbetstagare från andra arbetskulturer.

- Att lära sig språket är centralt i integrationsprocessen. Enligt OECD:s rekommendationer bör språkundervisning vara en integrerad del av den övriga utbildningen. Istället för att man först lär sig språket och först därefter inleder t.ex. yrkesstudier borde språkstudierna ske parallellt med övriga studier eller arbete. På så sätt kommer invandrare snabbt in i studierna eller arbetslivet, lär sig konkreta färdigheter och kommer i kontakt och växelverkan med finländare. Det är det bästa sättet att främja integrering, säger minister Grahn-Laasonen.

Ytterligare information:

- specialmedarbetare Matias Marttinen (undervisnings- och kulturministerns presskontakter), tfn 044 269 3113
- utbildningschef Virva Muotka (Testipiste), tfn 044 739 7838
- konsultativ tjänsteman Ulla-Jill Karlsson (UKM), tfn 02953 30141
- överinspektör Kaisu-Maria Piiroinen (UKM), tfn 02953 30359

Utredningsrapporten (på finska):

  • Kartläggningen gjordes i 14 mottagningscenter i Nyland
  • Kartläggningen förverkligades genom personliga intervjuer
  • I kartläggningen var 90 procent män och 10 procent kvinnor
  • 66 procent var från Irak, personerna kom från totalt 32 ursprungsländer
  • Den största delen var unga i åldern 18-39.

Pressmeddelande 21.3.2016

 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn