chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Elektroniczna platforma na rzecz uczenia się dorosłych w Europie

 
 

Resource

Steget vidare - undersökning bland folkhögskolans deltagare 2013

Tungumál: SV

Posted by Ewa GUSTAFSSON

Utvärderingen Steget vidare – undersökning bland folkhögskolans deltagare 2013 har flera syften. Här beskrivs folkhögskolans deltagare i demografiskt avseende, deltagarnas erfarenheter av folkhögskolan speglas och deras planer inför framtiden beskrivs och analyseras. Särskild uppmärksamhet ägnas åt två grupper av ”gränsöverskridare”. Den ena gruppen består av deltagare som efter Studiemotiverande folkhögskolekurs läser vidare vid folkhögskolan, och den andra av personer som efter avslutad Allmän eller Särskild kurs har planer på att söka in på högskolan eller redan läser där. Vad är det som gör att dessa deltagare väljer att ta steget vidare mot fortsatta studier och så småningom arbete? Utvärderingen baseras på kvantitativt och kvalitativt material från tre delstudier: en enkätstudie, en studie baserad på telefonintervjuer, samt fokusgrupper och individuella intervjuer.

Utvärderingen visar att folkhögskolans deltagargrupper har förändrats över tid, både inom Allmän och Särskild kurs. Inom Allmän kurs har andelarna män, utrikes födda deltagare, deltagare med funktionsnedsättning, unga och kortutbildade ökat påtagligt under de senaste 15 åren. Även i Särskild kurs sjunker den genomsnittliga utbildningsnivån och de utrikesfödda deltagarna och deltagarna med funktionsnedsättning blir fler – även om utvecklingen inte är lika påtaglig som inom Allmän kurs. Samtidigt blir kvinnorna och de något äldre deltagarna fler i Särskild kurs.

Deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurs utgör en delvis ny grupp, där såväl andelen unga som andelen män, i synnerhet i yngre åldrar, är större jämfört med de långa Allmänna och Särskilda kurserna. Ytterligare en skillnad är att de här deltagarna i allmänhet har kortare formell utbildning än deltagarna i de långa folkhögskolekurserna. Nästan var femte deltagare i de Studiemotiverande kurserna är utrikes född, dvs. en ungefär lika stor andel som i Särskild kurs (17 procent) och en betydligt mindre andel än i Allmän kurs (38 procent).

Folkhögskolans deltagare förklarar sig överlag nöjda med sin tid vid folkhögskolan. De tycker att studierna gett dem bättre förutsättningar för fortsatta studier och på arbetsmarknaden, stimulerat deras intresse för samhällsfrågor och kultur, och bidragit till att stärka deras självförtroende. Mest tillfreds är kvinnorna och de utrikes födda deltagarna. Bland de yngre männen är det förhållandevis fler som inte tycker att studierna har påverkat deras självförtroende. Studiens gränsöverskridande deltagare, alltså de som alltså valt att läsa vidare, kommer till folkhögskolan av delvis andra skäl än andra. Bland de här deltagarna finner utvärderarna ett tydligare fokus mot ett framtida yrkesliv. Oavsett om folkhögskolestudierna handlar om att få gymnasiekompetens eller om att framöver komma in på högskolan, siktar de här deltagarna även mot arbetsmarknaden. De vill läsa vidare för att förbättra sina möjligheter att så småningom få jobb. För den som satsar på fortsatta studier fungerar folkhögskolemiljön, lärarna och övriga deltagare ofta som ett starkt stöd. De deltagare som läst vidare vid högskolan lyfter även fram de högskoleförberedande moment som ingår i många Allmänna kurser som värdefulla. Samtidigt beskriver flera av dem mötet med högskolan som en chock, och de problematiserar bristen på systematiserad studie- och yrkesorientering som de möter vid många folkhögskolor.

Resource Author(s): 
Folkbildningsrådet
ISBN: 
978-91-88692-58-0
Publication Date:
Monday, 14 September, 2015
Language of the document:
Type of resource: 
National and Policy
Country:
Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn