chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - A felnőttkori tanulás elektronikus európai platformja

Blog

Hoppet om valideringen

14/02/2020
létrehozta Marja Beckman
Nyelv: SV

Bilden togs vid paneldebatten i Växjö. Foto: Marja Beckman

Nu finns färdiga förslag på hur Sverige ska värdera människors kunskaper, oavsett hur de fick kunskaperna.

Många arbetsgivare skriker efter personal med vissa kompetenser, och det är inte ovanligt att det finns personer som skulle kunna utföra detta arbete, men som saknar papper på nödvändiga kompetenser. De kanske har tillgodosett sig kompetenserna genom arbete eller ideella uppdrag, och inte genom traditionell utbildning. Om de får kompetenserna validerade blir det lättare att matcha dem med arbetsgivarna. 

Det har länge funnits ett behov av strukturerade former för hur validering ska göras på ett korrekt sätt.

I januari i år lämnade den senaste valideringsdelegationen sitt slutbetänkande till utbildningsminister Anna Ekström. Betänkandet innehåller förslag på hur Sverige ska arbeta med validering under de kommande åren. Den 27-28 januari deltog jag på en konferens om validering, arrangerad av Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. Där presenterades slutbetänkandet av valideringsdelegationens kanslichef Elin Landell. Sedan diskuterades bland annat branschvalidering, och representanter från Island och Norge berättade om hur de arbetar. Dessa länder har kommit längre med validering och kompetensförsörjning än vi i Sverige. Norge har en nationell strategi för kompetensförsörjning och Island har ett fungerande system där en yrkesvägledare följer validanden genom hela processen.

Konferensen avslutades med en paneldebatt med representanter från myndigheter och näringsliv. Här är utdrag ur panelsamtalet, som även finns med i en längre artikel på nvl.org:

– Vi behöver nå ut med målgruppsanpassad information. Det behövs också finansieringsmodeller för att fler reella kompetenser ska erkännas, sa Thomas Persson, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan.

Pontus Juhlin, HR-chef på Region Kronoberg, medgav att många arbetsgivare har varit lite fyrkantiga när det handlar om att värdera reell kompetens på samma sätt som högskoleutbildning.

– De här dagarna har visat att det är svårt. Men de andra nordiska länderna visar att det går. Företagen utvärderar ju sin personal hela tiden, men hur får man sin kompetens värderad när man kommer utifrån? sa han.

Han berättade också att även om det finns stora kompetensförsörjningsbehov inom vården, är det svårt att hitta arbetsplatser som kan ta emot och introducera studenterna eftersom vården är så slimmad.

– Avstånden mellan näringsliv och utbildningsväsendet är fortfarande väldigt långt, många trösklar och hinder. Men nu upplever jag ett visst ökat intresse, näringslivet behöver utbildningsväsendet för sin rekrytering, sa Erik Blomgren från sydsvenska Handelskammaren, en intresseorganisation för företagen. 

Valideringsdelegationens kanslichef Elin Landell avslutade med några optimistiska ord:

– Vi har sett en fantastisk utveckling inom validering de senaste åren. Kunskapen, nyfikenheten och engagemanget har flyttats framåt.

 

Bilden togs vid paneldebatten i Växjö. Foto: Marja Beckman

 

Den längre artikeln finns att läsa här.

Läs mer om valideringsdelegationens slutbetänkande.

Myndigheten för yrkeshögskolan samlar information om validering här.

Marja Beckman är frilansande skribent som skriver mycket om utbildning och livslångt lärande. Marja är även Sverigeredaktör på DialogWeb

 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn