chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Plateforme électronique pour l'éducation et la formation des adultes en Europe

 
 

Blog

Blended learning-och nya lärstrategier-ett sätt att tillgängliggöra utbildning för vuxna personer med inlärningssvårigheter

15/10/2019
par Christina Njie ...
Langue: SV

Vuxna personer med inlärningssvårigheter av olika slag har, precis som alla andra, sina egna preferenser och strategier för att lyckas i sitt lärande. Lärandet innebär dock väsentligt större utmaningar om man har en funktionsvariation, vilken medför att det finns en svårighet att ta in ny info, bearbeta och förankra densamma och sedan kunna använda den. Det kan också finnas en minnesproblematik kopplad till funktionsvariationen. Läraren fungerar här som en möjlig-görare för att öka elevens KASAM (Känsla Av Sammanhang) och känsla av att vara en kunnig medborgare. 

För denna grupp vuxna är behovet av individualisering och anpassning stort för att få en rimlig chans till att lära nytt och svårt.
Det kräver inte bara att läraren använder all sin pedagogiska och didaktiska kompetens i mötet med eleven, utan det kräver även en nyfikenhet från läraren att vilja pröva nya metoder, nya material, nya lärverktyg och också att läraren ödmjukt lyssnar till vad eleven beskriver vara sina utmaningar. 

Några verktyg i detta viktiga arbete är att ta in olika hjälpmedel, bl.a i form av digitala verktyg och olika praktiska vardagliga lärmaterial. Det är dessutom av stor vikt att variera det utbud av lärmöjligheter som tillhandahålls, för att individen skall kunna pröva, med lärarens hjälp, vad som passar just för hen, utifrån hens funktionsvariation. Detta tillvägagångssätt kallas ofta för Blended learning eller Flerformsundervisning. 

Termen Blended learning avser ofta de beslut läraren tar angående vilka digitala aktiviteter utanför klassrummet hen kan kombinera med de läraktiviteter som sker i det fysiska klassrummet- allt i syfte att förstärka elevernas lärande. 

De utformade individualiserade lärstrategierna gör att läraren inte kan förvänta sig att gruppen elever gör samma sak, på samma sätt, samtidigt. Det betyder däremot inte att man i klassrummet inte kan ha en gemensam genomgång eller att man inte kan ha gemensamma kunskaps redovisningar. Det kan man. Man behöver dock se till att var och en av eleverna har möjlighet att förbereda sig, lära in, processa och redovisa sina kunskaper på det sätt som passar hen, utifrån sin specifika funktionsvariation. 

Som lärare har vi ett antal olika lärsätt att tillhandahålla för lärandet som skall ske i och utanför klassrummet .Olika digitala lärverktyg t.ex filmer och inspelade genomgångar kan användas för att förbereda eleven för det som skall gås igenom- innan arbetet med arbetsområdet startar. Det kallas i dagligt tal ofta för Flipped classroom. För elever med inlärningssvårigheter är detta ett mycket bra sätt att öka förförståelsen för det nya svåra som skall läras in. Terminologi, bakgrund och sammanhang kan på detta sätt gås igenom på olika sätt innan arbetet med själva arbetsområdet startar.Det är också ett sätt att kunna repetera något man redan tidigare har gått igenom i skolan, som anknyter till det kommande arbetsområdet. 

Eleven har med dessa lärresurser möjlighet att förbereda sig inför nya arbetsmoment, och gå in i det nya med bättre förförståelse och kunskap redan från början, och uppmärksamhet/koncentration och minne belastas då mindre. 

På samma sätt kan självrättande tester vara ett hjälpmedel för de elever som behöver snabb feedback på sina kunskaper för att orka hålla motivationen uppe när ett arbetsområde gås igenom. Dessa tester kan varieras både i form och syfte och kan göras repeterbara för att se sin progression. Testerna kan också bygga på varandra, såsom en förberedelse för ett slutprov/examination eller nytt arbetsområde.

Kunskapsredovisningar bör erbjudas både som muntliga och skriftliga eller i en kombination av de båda, ex. i de fall där koncentrationen inte räcker för längre redovisningar, eller där olika läs och skrivsvårigheter/språksvårigheter kräver en anpassning. Redovisningen kan då direkt byta form, eller delas upp på två tillfällen. 

I arbetet med lärstrategier är det viktigt att inte bara lägga fokus på det skrivna ordet, utan ge möjlighet att kommunicera och redovisa sina kunskaper i tal (muntliga redovisningar, ljudfiler eller telefonsamtal) eller i bild ( inspelade filmer, dramatiseringar irl eller på film eller animationer). 

Enskilda arbeten eller grupparbeten kan både göras i klassrummet eller digitalt. Ett arbete kan med fördel filmas med en mobiltelefon eller IPad- i skolan eller hemma. Arbetet kan sedan skickas till läraren på olika sätt. I klassrummet kan man också använda appar där eleverna kommunicerar enskilda frågor till läraren under lektionen, och så svarar läraren allteftersom. Det kan hålla motivation uppe, och minska rädslan för att fråga.

Utbudet av appar och hjälpmedel är mycket stort, men elever behöver erbjudas stöd för att bemästra de digitala verktyg som kan underlätta formen Blended learning. Lärare behöver också  erbjudas kompetensutveckling för att få möjlighet att bli bekant med verktygen, men utforskandet av hur verktygen kan användas kan till viss del ske tillsammans med eleverna. 

Skolforskningsinstitutets tankar om distansundervisning och digitala hjälpmedel
 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn