chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Plataforma electrónica dedicada a la enseñanza para adultos en Europa

 
 

Blog

Vad vet vi om besökarna?

25/09/2019
por Anna HANSEN
Idioma: SV

För alla som ägnar sig åt att skapa lärandeupplevelser är det viktigt att veta en del om sin målgrupp. För museer är detta ganska komplicerat, eftersom man ägnar sig åt informellt lärande med uppgift att nå ”alla”. De pedagogiska uppläggen för grupper kan anpassas för specifika målgrupper, men när det handlar om att skapa utställningar är det svårare eftersom dessa besöks av människor som har olika förutsättningar att ta till sig det lärande som utställningen vill förmedla. Så hur skapar vi en intressant, engagerande och kvalitativ lärandeupplevelse för besökare som kommer till museerna med olika bakgrunder kulturellt, utbildningsmässigt, åldersmässigt och så vidare? För att kunna göra detta är det viktigt att ta reda på mer om våra besökare och hur de använder museet, vad de upplever och tar till sig.

Regionmuseet Kristianstad genomför en besökarundersökning i samarbete med fyra danska museer (Rosenborg slot, Arbejdermuseet, Nationalmuseum och Den Gamle By). Den utgår från teorier om besökarnas motivation att komma till museet och vad besökaren upplever på ett museum utvecklade av John Falk och Lynn Dierking (The Museum Experience Revisited; 2016). Vi utgår från tre olika områden som Falk & Dierking identifierat som viktiga för museiupplevelsen: Det personliga sammanhanget, den social upplevelsen och det fysiska rummet. Besökarnas personliga erfarenheter är deras referensramar inom vilka de tolkar och förstår upplevelsen, det sociala sammanhanget handlar om kontakter med andra människor vid besöket, dem man går tillsammans med eller med andra besökare eller personal på museet. Museet är också ett fysiskt utrymme som är disponerat på ett visst sätt, där saker som utställningsdesign, hur lätt det är att hitta och andra saker spelar roll för helhetsupplevelsen.

I vår undersökning har besökare skuggats under sitt besök på museet där observatören har noterat var besökarna stannar och tittar, var de fotograferar, var de börjar samtala med varandra om de är en grupp och liknande. Det ger museerna värdefull information om huruvida utställningarna fungerar som man tänkt sig, om besökarna missar vissa delar och vad som verkar engagera dem. På det sättet får vi bättre kunskap om hur besökarna använder museet som fysiskt rum och vad vi skulle kunna ändra för att besökarnas lärandeupplevelse ska bli bättre.

Skuggningen följs sedan upp tre-fyra veckor efter besöket genom en telefonintervju med personen som skuggats, för att få en fingervisning om de lite mer långsiktiga effekterna av besöket och inte enbart de omedelbara intrycken. Personen tillfrågas då vad han eller hon minns bäst från besöket, varför personen valde att besöka museet, vad som var bra och mindre bra med besöket. Det intressanta som kommer fram i detta är att det inte alltid är områden i utställningarna som verkade engagera dem när de skuggades som också är det som de minns bäst eller för fram som speciellt intressant. Ofta är det istället den sociala upplevelsen eller praktiska saker som besökarna minns bäst. De kommenterar saker som att det kan vara svårt att hitta runt, att caféet hade god lunch eller att barnen hade en trevlig dag, även om en del saker i utställningarna naturligtvis också kommer fram, så som speciellt starka berättelser eller vackra fotografier. Detta gäller i hög grad då det är saker i utställningen som överraskar besökaren. Det är i stor utsträckning saker som var oväntade, som personen inte visste tidigare eller som på annat sätt överraskade dem som är de saker de minns bäst. Ett exempel är en besökare som såg en utställning om kärlek och som från besöket mindes att det finns många olika sorters kärlek som beskrevs i utställningen, vilket hen inte reflekterat över på det sättet tidigare.

Vi har också funnit att det är viktigt att ha ett varierande upplägg, med mer aktiva eller informationstunga zoner i utställningarna varvade med lugna platser där besökarna får fysisk eller mental vila, för deras uppmärksamhet och den tid de orkar ta in ny information har begränsningar. Den fysiska utformningen av museet har därmed stor betydelse för upplevelsen, men det är också tydligt att museibesöket är en social upplevelse. En hel del av besökarna har pratat om besöket efteråt, med varandra eller med andra eller kommenterat det på sociala medier. Även om det fysiska rummet och det sociala sammanhanget framträder som viktigast, finns även en del kopplingar till det personliga sammanhanget. Det handlar om igenkänning av staden på kartor eller fotografier, att man kan relatera till historiska föremål för att man har egen erfarenhet av dem; ”det kickar igång en viss nostalgi” säger en av besökarna.

Alla de områden vi utgick ifrån – det personliga, det sociala och det fysiska i museet – finns observerade och omnämnda på olika sätt. Vi har lärt oss att det är viktigt att i planeringen av utställningar ha med tankar om hur man kan skapa social interaktion, hur man kan överraska besökarna, hur man kan få dem att känna sig personligt engagerade eftersom vi ser att dessa saker är det som besökarna minns bäst. Vi arbetar med informellt lärande, men för att någon ska lära sig gäller det ju att personen kommer ihåg det. Vi måste därför försöka kombinera den kunskap, fakta, information och tolkningar vi vill erbjuda besökarna att ta del av, med element som gör att de kommer ihåg allt detta. Dessa undersökningar av besökarnas upplevelser av museet och lärandet är viktiga att genomföra. De tar en del tid att göra, men de har lärt oss en hel del om vårt eget museum och om vad besökarna vill ha, vad de förväntar sig och hur vi kan lägga upplevelserna tillrätta för att de ska få största möjliga utbyte av besöket.

Anna Hansen är museichef för Regionmuseet i Skåne. Anna är historiker och lärare med lång erfarenhet av att arbeta med informellt och icke-formellt lärande på museer och arkiv. Hon har ett stort intresse för hur man kan nyttja informellt lärande genom kulturarvet för att nå olika målgrupper och vilka vidare effekter man kan uppnå genom att erbjuda lärande, så som bättre hälsa, motivation att komma vidare i livet, ökad livskvalitet och mycket annat.


Läs även andra bloggar av Anna på EPALE;

Uppmuntra kreativitet genom Makerspace

Känslor för fördjupat lärande 

Samverkan kring forskning - varför är det svårt? 

Social interaktion på museer

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn