chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE - Ηλεκτρονική Πλατφόρμα για την Εκπαίδευση Ενηλίκων στην Ευρώπη

Ιστολόγιο

Var finns männen i vuxenutbildningen?

14/06/2020
από Hans Melén
Γλώσσα: SV

Ända sedan Komvux startade för drygt 50 år sedan har den till stor del varit kvinnornas studieform. Andelen män är totalt drygt en tredjedel, lite olika i olika kurstyper och med små variationer genom åren. En liten uppgång kan noteras de två senaste åren, orsaken är troligen att andelen förändrats något i samband med att svenska för invandrare numera räknas in i vuxenutbildningen. Men det är inte bara andelen män som är intressant, det finns också skillnader i t.ex. utbildningsval, avbrott och studieresultat.

Under Kunskapslyftet och de närmaste åren efter uppmärksammades männens utbildningssituation vid ett flertal tillfällen, rapporter skrevs och flera projekt startades av olika utbildningsanordnare. I dag är det mera sällan som frågeställningen belyses och det är hög tid att aktualisera problemområdet och satsa mera kraft på orsaksanalyser och framför allt på försök till förändringsåtgärder!

Vid en jämförelse med statistik över avbrott, examen och resultat för grundskola/gymnasium finner man liknande könsskillnader. När det gäller sökande till högskoleutbildningar så ökar glappet mellan könen, även här dominerar kvinnorna så problemställningen är mera generell än att handla bara om vuxenutbildning.

En intressant iakttagelse är att det inte bara är deltagarna i vuxenutbildning som uppvisar en sned könsfördelning, även bland personalen kan man se samma tendens. Andelen anställda män inom sfi ligger kring 20 % och inom övrig komvuxverksamhet kring 30 %. I gymnasieskolan är fördelningen betydligt jämnare.

Deltagande och avbrott

Varför deltar en större andel kvinnor i vuxenutbildningen och dessutom ofta med bättre resultat jämför med männen? Då vuxenutbildningen startade fanns säkert ett tidigare icke tillgodosett behov av utbildning hos många kvinnor. Arbetsmarknaden ropade efter arbetskraft och många kvinnor som tidigare varit hemma hade börjat söka sig ut i arbetslivet. Det förde också med sig ett stort behov av att bygga på och komplettera sin tidigare utbildning. Men varför är könsfördelningen ungefär densamma idag? Det är nu snart 20 år sedan Sam Paldanius publicerade sin avhandling ”Ointressets rationalitet”. Utifrån intervjuer med arbetslösa som avstått från att delta i Kunskapslyftet beskriver han en intressekonflikt mellan den arbetslöse och utbildningsanordnaren. Utifrån de erfarenheter, förväntningar och klass/grupptillhörighet som den arbetslöse har blir inte den utbildning som utbildningsanordnaren/studievägledningen föreslår ett realistiskt alternativ. I högre grad är det männen som har detta perspektiv, kvinnorna ser uppenbart andra möjligheter med studier. Det är rimligt att de motiv för att helt avstå från utbildning också kan ingå som delar i en förklaringsmodell bakom studieavbrott. Att det är en större andel män som avbryter sina komvuxstudier, särskilt i teoretiska kurser, belyses i Skolinspektionens rapport (2018) där man också påpekar att många kommuner är dåliga på att följa upp studieavbrott. Ett lovvärt initiativ till en analys av studieavbrott där också genusperspektivet finns med togs av Göteborgs kommun 2016 med rapporten ”Avbrott inom vuxenutbildningen – vilka avbryter och varför” (Cedstrand, Ågren och Österberg).

Hur ser resultaten ut?

Sammanräknat har kvinnor bättre studieresultat än män men det är stora skillnader mellan olika utbildningar och kurser, det går också att hitta kurser där männens resultat är högre.

14 % av männen (räknat på samtliga gymnasiala kurser) har under perioden 2012 - 2018 fått betyget F medan motsvarande andel för kvinnorna är 10,7 %. Även då det gäller de två högsta betygen (A och B) finns det en märkbar skillnad; drygt 22 % av kvinnorna uppnår denna nivå men bara 20,6 % av männen. För kurser på grundläggande nivå är resultatet likartat. Man kan notera att det finns stora skillnader mellan kommuner.

 I den stora undersökningen PIAAC (Program for the International Assessments for Adults Competencies) finns det för Sveriges del en överrepresentation av män inom gruppen ”Ej tillräckliga datorkunskaper”. Däremot lyckas männen bra inom de grupper som har ”goda eller höga färdigheter”. I övrigt är resultatskillnaderna i PIAAC små med avseende på kön.

Det är inte svårt att hitta vare sig arbetsplatser eller enstaka utbildningar med ojämn könsfördelning men för vuxenutbildningen handlar det om helhetsbilden av en utbildningsform som innehåller allt från sfi till yrkesutbildningar och teoretiska kurser med stor variation i innehåll. Klarar sig männen bra utan vuxenutbildning eller borde vi göra mera för att nå flera av dem? Även om svaret på den första delfrågan skulle vara ja så återstår att fundera över varför männens studieresultat ser ut som de gör.

 

Hans Melén har tidigare varit skolledare vid vuxenutbildningen i Stockholm och är sedan långt tid engagerad i föreningen ViS, Vuxenutbildning i Samverkan, bl.a. som ansvarig för en nätverksgrupp i matematik.

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn Share on email