chevron-down chevron-left chevron-right chevron-up home circle comment double-caret-left double-caret-right like like2 twitter epale-arrow-up text-bubble cloud stop caret-down caret-up caret-left caret-right file-text

EPALE

Internetplatform for voksenuddannelsesområdet i Europa

 
 

Blog

Tidiga arbetslivskontakter främjar integration

16/09/2019
- Euroguidance Finland
Sprog: SV
Document available also in: FI EN

Arbetslivsinriktad grundläggande utbildning (TEPPO) är Vanda stads nya handledande verksamhetsmodell där arbetslivet ses som en viktig lärmiljö. TEPPO har även snabbt blivit populär bland elever med invandrarbakgrund och deras familjer. Skulle modellen kunna tillämpas vid vuxenutbildning?

Till att börja med: texten berättar inte om vuxenutbildning och svarar inte på frågan som ställs ovan. Trots detta kan de som arbetar inom vuxenutbildning känna igen teman som gäller integration och sysselsättning av invandrare i texten. Arbetslivsinriktad grundläggande utbildning (TEPPO) är Vanda stads nya handledande verksamhetsmodell som inte är medvetet inriktat endast till ungdomar med invandrarbakgrund, men som inom kort tid gett goda signaler i fråga om att främja integration. I TEPPO-verksamheten ses arbetslivet som en nödvändig lärmiljö för ungdomar. 14–16-åriga ungdomar kan genomföra 5–7 arbetslivsveckor som en del av sina studier och sin handledningsprocess som sker under läsåret. Målet är att stödja identifiering av ungdomarnas egna styrkor, motivation, ansvarstagande och aktörskap samt färdigheter att fatta beslut och tidshantering. Kännedom om arbetslivet, att lära sig arbetslivsfärdigheter och uppbyggnad av karriärplaneringsfärdigheter stödjer samtidigt integrationen.

 

Kriterierna för antagning av elever är att hitta motiverade ungdomar, vars familjer förbinder sig till att stödja lärande i arbetslivet. Skolframgång och framtidsdrömmar bestämmer inte antagningen av elever. Både ungdomar som behöver särskilt stöd och elever som siktar mot toppuniversitet kan delta. Arbetslivsinriktad grundläggande utbildning (TEPPO) har snabbt blivit populär bland elever med invandrarbakgrund och deras familjer. I fråga om tillvägagångssätt är den integrerande och engagerande, vilket är naturligt då man vill uppnå samma mål.

 

I skolan Lehtikuusen koulu i Vanda har cirka hälften av de ungdomar som studerar arbetslivsinriktat invandrarbakgrund. Vanda är den fjärde största staden i Finland och procentuellt ökar dess befolkning allra snabbast i vårt land. Cirka 20 procent av invånarna i Vanda talar ett främmande språk som modersmål. Många högutbildade invandrare som försöker komma in på arbetsmarknaden är emellertid arbetslösa, undersysselsatta eller har ett arbete som inte motsvarar deras utbildning. Därmed ligger i den grundläggande utbildningen fokus på att den nya generationen av migranter inte skulle hamna på sidospår i arbetslivet. TEPPO-verksamheten bygger upp färdigheter också för en akademisk karriär.

 

Lyckade arbetslivserfarenheter främjar integration och aktörskap. Inlärning i arbetet erbjuder en lättbegriplig och motiverande framtidsutsikt som konkretiseras allra bäst då en ung person får sitt första sommarjobb. Även i företagsvärlden och inom tredje sektorn anses att integration via arbetslivet är viktig. Till exempel hjälper Plan-stiftelsens utmärkta projekt Matkalla och CV työelämään ungdomar med invandrarbakgrund att stärka sina arbetssökningsfärdigheter, hitta arbetslivskontakter och att få sommarjobb.

 

Vuxengemenskaper på arbetsplatsen är viktiga aktörer i handledning. Gemenskaperna kan bilda handledande strukturer och erbjuda en handledande omgivning. De vuxna på arbetsplatsen har också stor betydelse då de ordnar personlig introduktion och handledning samt bedömer den unga personens verksamhet. Erfarenheter från arbetslivet, dokumentation av lyckade arbetsuppgifter och en intressant arbetsmiljö samt respons som ges på arbetsplatsen hjälper ungdomar att identifiera sina kärnstyrkor och också att hitta nya styrkor.

 

Utvecklingen av karriärfärdigheter hos ungdomar som studerar arbetslivsinriktat stöds förutom i arbetsmiljöer också i kamratgruppsarbete, där man bekantar sig närmare till exempel med entreprenörskap och får höra ”gäststjärnors” karriärberättelser. I övningar som gäller styrkor kopplas yrken eller yrkesområden till angivna styrkor. Man beaktar arbetsplatser och arbetsmiljöer som lokaliseras till olika arbeten och uppgifter. Från information och erfarenheter som delas tillsammans är det naturligt att övergå till en handlingsplan som tas fram i individuell handledning och som sedan fortsätter till val av arbetslivsperiod och ingående av avtal. Även om det i verksamheten är fråga om att göra enskilda val, bidrar det till utformningen av framtida karriärfärdigheter. Att växa in i en arbetssöknings- och karriärvalprocess utgår från samma grund, där personliga intressen, färdigheter och styrkor kopplas till tillgängliga möjligheter på arbetsmarknaden.

/es/file/teppojpg-0teppo.jpg

Blir rösten hörd?

I arbetslivsinriktad grundläggande utbildning lägger sig handledning naturligt vid gränsytan mellan karriärvägledning och studiehandledning och där även livslång handledning syns. Forskarna Patton och McMahon beskriver uppbyggandet av karriärval som sker i skolan med hjälp av en systemisk modell. I skolan stöds ungdomarnas självkännedom och man hjälper dem att uppfatta vilka möjligheter som finns samt stärker färdigheter att fatta beslut särskilt i övergångsskeden. Utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna är desto större ju bättre färdigheter individen har att möta förändringar i livet och yrkeskarriären.

 

Praxis i god handledning utgår från främjande av likabehandling och jämlikhet. Minst lika viktigt är det att skapa en positiv stämning i fråga om att ta fram ny, engagerande handledningspraxis. Som kriterier ska fastställas konkretion, tillgänglighet och genomslag, så att uppnående av likabehandling och jämlikhet inte bara blir vackra ord.

 

I den finländska kulturen kan man se flera olika sätt att förhålla sig till bildning samt uppskattningen och betydelsen av arbete. Flerspråkighet och mångkulturalism breddar spektrumet ytterligare. Handledning har en större effekt då målen och metoderna överensstämmer med livserfarenheten och de kulturella värderingarna hos den som handleds. Den nytta som tidiga arbetslivskontakter medför kan ta den ofta problemorienterade integrationsdiskussionen i en mer lösningsorienterad riktning. I stället för att bara lyfta fram utmaningar och begränsningar fästs vikt vid möjligheter.

/es/file/kimmopekkanen2jpg-0kimmo_pekkanen2.jpg

 

Kimmo Pekkanen

Skribenten arbetar som elevhandledare vid Vanda stad i Lehtikuusen yhtenäiskoulu. Under sin karriär har Kimmo sysslat med arbetslivsinriktat lärande och handledning. Han identifierar sig inte som en mångkulturell handledare, eftersom handledning i sig är en universell verksamhet utan målgruppstänkande.

 

 

 

 

 

 

 

KÄLLOR


Liebig, T. 2007. The Labour Market Integration of Immigrants in Denmark. OECD Social, Employment and Migration Working Papers no.50. Pariisi: Head of Publications Service, OECD.

Patton, W. & McMahon, M. 2006. Career Development and Systems Theory. Connecting Theory and Practice. 2nd edition. Rotterdam: Sense Publishers.

Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014. Määräykset ja ohjeet 2014:96. Helsinki: Opetushallitus.

Puukari, S. 2013. Monikulttuurinen ohjaus teoreettisena suuntauksena. Teoksessa V. Korhonen & S. Puukari (toim.) Monikulttuurinen ohjaus- ja neuvontatyö. Jyväskylä: PS-kustannus.  

Sue, D.W. 1998. Multicultural Counseling Competencies: Individual and Organizational Development. Thousand Oaks: SAGE Publications.

Vehviläinen, S. 2014. Ohjaustyön opas. Yhdessä kohti toimijuutta. Helsinki: Gaudeamus Helsinki University Press.

https://www.oph.fi/saadokset_ja_ohjeet/ohjeita_koulutuksen_jarjestamisee...

https://www.vantaa.fi/hallinto_ja_talous/tietoa_vantaasta/tilastot_ja_tu...

https://www.vantaa.fi/tyoelamapainotteinenopetus

 

Den här artikeln ingår i en serie med artiklar om vägledning i Finland. Artikelserien publiceras av Euroguidance och EPALE teams på Utbildningsstyrelsen i Finland. Artiklarna publiceras under hela Finlands EU-ordförandeskap, cirka en artikel per månad. 

Share on Facebook Share on Twitter Epale SoundCloud Share on LinkedIn